Det är härliga tisdag igen och dags för dans för sonen och symöte för mig med Husmoderns nya syförening!
Det här inlägget får väl bli ett bidrag också till utmaningen att "använda det du har"!
Jag har just kommit hem från resa, men jag hann med att ta tag i lite liggande saker ändå. Jag tog nämligen med mig ett härligt blått linnetyg som har blivit liggande i många år och nu ska det bli tunikor åt hela familjen av dem! Jag började med tunikor åt barnen. Valder är sugen på riddare just nu och han får en tunika i 1400-tals stil, med mycket vidd och små axelklaffar. Hitills har jag hunnit rita ut, klippa, tråckla ihop och haft en första provning med sonen. Han tyckte att det var mystiskt att ta på sig kläder med bara en arm, så jag lyckades inte fånga ögonblicket på bild, men lite bilder på processen blev det i alla fall.
Jag som alltid brukar tjata på mina elever om att de ska stryka tygerna när de jobbar får ju skämmas över mitt skrynkliga tyg :) Dessutom har jag inget mönster utan ritar allt på fri hand med hjälp av kroppsmåtten. Ajabaja..
Valder hjälper självklart till att rita ut bitarna.
Mira får en liten blå klänning som räcker ner till knäna, eftersom hon ska kunna springa i skogen så snart hon har lärt sig gå :)
Jag tråcklade ihop hennes klänning också, och fick till och med ta en bild på provningen!
Ärmarna är lite precisa, så jag överväger att klippa ut nya ärmar som är lite vidare, och lite längre så att hon kan ha sin tunika ett tag framöver. De växer ju så fort!
Jag måste säga att det känns lite lyxigt att ha så mycket material att välja mellan. Att ha tyg så att man kan sy flera plagg på en gång är inte alla förunnat. Jag är medveten om det, och buggar tacksamt..
Det här inlägget får väl bli ett bidrag också till utmaningen att "använda det du har"!
Jag har just kommit hem från resa, men jag hann med att ta tag i lite liggande saker ändå. Jag tog nämligen med mig ett härligt blått linnetyg som har blivit liggande i många år och nu ska det bli tunikor åt hela familjen av dem! Jag började med tunikor åt barnen. Valder är sugen på riddare just nu och han får en tunika i 1400-tals stil, med mycket vidd och små axelklaffar. Hitills har jag hunnit rita ut, klippa, tråckla ihop och haft en första provning med sonen. Han tyckte att det var mystiskt att ta på sig kläder med bara en arm, så jag lyckades inte fånga ögonblicket på bild, men lite bilder på processen blev det i alla fall.
Mira får en liten blå klänning som räcker ner till knäna, eftersom hon ska kunna springa i skogen så snart hon har lärt sig gå :)
Jag måste säga att det känns lite lyxigt att ha så mycket material att välja mellan. Att ha tyg så att man kan sy flera plagg på en gång är inte alla förunnat. Jag är medveten om det, och buggar tacksamt..
härligt att alla fick en bit av kakan=) och jag älskar återbrukstänket du har. lycka till med sömnaden. kram på dig
SvaraRaderaKul ide! Att av samma tyg göra olika modeller till alla. Får väl också hoppas då att ingen av dina elever läser din blogg :-) Och vilken fin blå färg på tyget. Hoppas få se riddartunikan färdig. Blev väldigt nyfiken.
SvaraRaderaUnderbart att ta vara på det som redan finns. Toppen. Försöker också tänka lite på det sättet här både i bygg och vardagen. Ha en fin fin kväll/Gela
SvaraRaderaVad härligt att kunna sy kläder själv. Det ser ut att bli jättefint.
SvaraRaderaSka bli spännadne att se hur mycket du får ut av hela tygbiten.
SvaraRaderaVad roligt med så mycket tyg att man har "råd" att göra fel och göra om. Jag är så inne på återbruktänket att jag blir så glad varje gång jag läser om någon annan som gör så.
SvaraRaderaHej, Jessica!
SvaraRaderaSå fint att alla får del av tyget! Vad himla söt den lilla tunikan ser ut! Tycker nästan att det var lite skönt att se att du inte stryker tyget;) Själv försöker jag lära mig att vara mer noggrann när jag syr än vad jag varit tidigare... Man har ju liksom igen det i slutänden. Fast det är härligt att vara slarvig ibland också:)
Hälsningar från Maja
Tack för alla kommentarer!
SvaraRaderaDorro: Bitarna som blir fel kan alltid bli foder i någon väska, eller hatt, eller en lite påse åt smågrejerna som man alltid verkar ha! Det är få saker som slängs här ;-)